Vad ska vi göra med flyktingarna?

Vad ska vi göra med flyktingarna?

Blå bild med text om flyktingarna

De senaste dagarna så har vi sett förnyat intresse för flyktingfrågan, men nästan ingen kommer med konkreta förslag på vad som kan göras. De styrande EU-politikerna ska träffas nu i veckan, men om vi ska tro på det som kommer ut innan mötet så ser utsikterna för en uppgörelse väldigt små ut. Sverige har föreslagit läger styrda av FN-organet UNHCR, men det krävs mer än så.

De flesta är överens om att det nuvarande migrationssystemet inte fungerar. Det är för att systemet – som det är uppbyggt – inte ger EU-länderna möjlighet att styra hur stor migrationen till EU skall vara. Det här skapar frustration i befolkningen och är en bidragande orsak till att frågan betraktas som en av de viktigaste inför valet.

De flyktingar som kommer hit har rätt att söka asyl här och alla styrande västeuropeiska politiker ställer sig upp och säger att “vi värnar asylrätten” utan att besvara vad det egentligen betyder. Sverige och övriga EU gör vad de kan för att hålla flyktingarna borta från EU.

Det bästa vore därför om vi kunde återfå kontrollen och helt enkelt inte ta emot fler än vi klarar av. Det är därför jag förespråkar ett system där folk får söka asyl utanför EU:s gränser och ansökningarna blir också processerade utanför EU. Då kan politikerna säga att i år har vi möjlighet att ta emot X antal flyktingar och folk skulle kunna rösta på det parti som har en nivå som svarar till deras egna uppfattningar. Det skulle gynna oss alla.

Det här innebär inte att vi inte ska ta emot några flyktingar alls. Självklart ska vi göra det, men vi behöver inte bli ett land dit väldigt många söker sig på väldigt kort tid. Flyktingkrisen 2015 visade på systemets sårbarhet när mer än 160,000 asylsökande kom till Sverige och 1 miljon kom till Tyskland. Vi lever fortfarande i efterdyningarna av det här. Politikerna har med andra ord inga verktyg att kontrollera hur stora strömmarna ska vara. Det här är naturligtvis en klart bidragande orsak till att populisterna stiger i opinionen.

Fördelen med ett sådant system är att vi då kan reglera flyktinginvandringen till vad vi anser att vi klarar av. Vi skulle förmodligen ha sluppit en stor del av de ekonomiska migranter som bara söker sig ett bättre liv här i EU och kunde så fokusera på dem som verkligen behöver hjälp. När det exempelvis är krig i närområdet som nu i Syrien så skulle vi ha ökat kvoten och sänkt den när det blivit fred.

En annan positiv effekt av ett sådant system skulle vara att de rangliga båtarna över medelhavet skulle försvinna. Om flyktingarna vet att de kan lämna in sina ansökningar på ambassader i utlandet och att det inte går att göra det inom EU så skulle marknaden för flyktingsmugglare försvinna. Vi skulle därför ha sluppit läsa de hjärtskärande historierna om folk som drunknar på medelhavet.

Invändningen att länder som Turkiet, Jordanien och Libanon tar ett oproportioneligt stort ansvar håller inte eftersom de redan gränsar till Syrien. Skulle det bli krig i vår del av världen så måste Sverige naturligtvis vara beredda på att ta emot flyktingar från närområdet.

Så varför inför politikerna inte det här systemet? Svaret är naturligtvis att det bryter Genève-konventionen och den internationella rätten att söka asyl i ett tredje land. Den här rätten var dock aldrig menad för dagens situation där flyktingar kan flyga till Sverige och Tyskland på ett par timmmar. Sverige måste därför se nyktert på situationen och upphöra med ett system som inte längre gynnar oss. Enligt mig så är det här ett billigt pris att betala.

En av stötestenarna inför EU-toppmötet är ju att flera länder i EU säger att de inte kan ta emot fler flyktingar än de gör just nu. Länderna är helt enkelt inte med på Sveriges och Tysklands linje att flyktingarna ska omfördelas. Det här handlar framför allt om Visegradsländerna i det forna östblocket. Sveriges och Tysklands erfarenheter från 2015 visar dock att EU-länderna kan ta emot betydligt fler flyktingar än vi trodde från början och att invändningarna mot ett ökat antal flyktingar ofta är felaktiga. Det här blir då ett vapen som vi kan använda när vi förhandlar med övriga EU-kländer om hur många flyktingar de olika länderna ska ta emot.

Den här idén har bland annat framförts av nationalekonomen Joakim Ruist vid Göteborg universitet och den här intervjun är definitivt värd att lyssna på.

Det att hålla flyktingarna ute från EU:s gränser samtidigt som vi säger att vi värnar asylrätten ringer alltmer ihåligt i väljarnas öron. Det är därför dags att vi börjar tänka nytt.

 

 

Prenumerera på RSS