Sysselsättningsgrad, skuld och aktiemarknaden

Idag tänkte jag skriva om vad sysselsättningsgraden betyder för ekonomin. Sysselsättningsgrad är som bekant hur många som jobbar i ekonomin delat med det totala arbetsföra människor i samma ekonomi. I en fungerande ekonomi så är sysselsättningsgraden i regel över 67 procent. I Sverige så var den exempelvis 67,8 procent 2017.

sysselsaettningsgrad, skuld och aktiemarknad

I en intressant artikel på Daily Reckoning så skriver advokaten och makroekonomen Jim Rickards om den amerikanska sysselsättningsgraden och den har sjunkit 67,3 procent år 2000 till 62,8 procent i april 2018. Så även om arbetslösheten sjönk till 3,9 procent i april så finns det ändå många människor som tekniskt sett är arbetslösa i USA och den amerikanska ekonomin är därför fortfarande i kris.

Det här är intressant om vi tittar på en graf över den amerikanska skulden i förhållande till BNP och arbetslösheten. En sådan graf visar att mellan 1988 och 2015 så följde de två kurvorna varandra ganska väl – vilket är att förvänta. Det är att förvänta eftersom både arbetslöshet och skuld i förhållande till BNP stiger samtidigt när fler behöver finansiell hjälp att klara vardagen Men sedan 2013 så har de två kurvorna gått ifrån varandra radikalt och med Trump skattesänkningar så har det bara blivit sämre.

Graf över skuld till BNP

Det här för oss till den tredje poängen i Rickards artikel vilket är aktieindexet S&P 500. Så här ser en graf ut för i år:

Graf över s&p 500 daglig upplösning

Det som är slående här är efter att ha nått sin kulmen den 26 januari i år så är nu indexet ner 5,6 procent. Rickards varnar för en till synes trött aktiemarknad och en döende hausse och uppmanar investerare att sälja sina aktier och köpa guld och silver istället. Så långt vill jag kanske inte gå, men krisen kommer. Det gör den alltid.

 

 

Prenumerera på RSS