Hur mycket har Kina förändrats?

Pagod med text om hur kina förändrats.

En av mina favorit-journalister heter James Fallows och han skriver i den amerikanska tidskriften The Atlantic. Med anledning av den senaste tidens hot om handelskrig så tänkte jag idag skriva om en artikel som Fallows skrev för några år sedan i The Atlantic och som handlar om Kina. Som Fallows skriver så har Kina förändrats enormt sedan Xi Jinping tog makten 2012.

 

I artikeln så identifierar Fallows 6 olika områden där Kina har förändrats. De är:

1./ Kommunikation. Kina har ju som bekant ända sen Mao Zedongs dagar varit en auktoritär regim med kontroll på opinionsbildning och media. Ett förhållandevis modernt verktyg är att styra folk med hjälp av Den stora brandmuren som håller kineserna borta från internationella webbsidor. I artikeln skriver Fallows hur brandväggen och kontrollen av internet nu har blivit ännu starkare.

2./ Repression av civilsamhället. Kina har ju alltid varit ett land som har kontrollerat medborgarnas religion. Sedan Xi kom till makten har den här kontrollen bara ökat.

3./ Aktiviteter utanför Kina. Kina har ju alltid försökt göra så litet avtryck som möjligt utanför landets gränser, men efter det att Xi Jinping tog makten så har det gradvis förändrats. Kina uppträder numera arrogant utomlands och med osäkerhet på hemmaplan. För någon som försöker jobba med Kina (som USA och EU) så är det den värsta tänkbara kombinationen.

4./ Misslyckade reformer. Det här ett av Fallows svagaste kort, men han hävdar att kineserna har blivit mer slutna på grund av striktare lagar på rörande bland annat korruption. Personligen ställer jag mig tvivlande.

5./ Främlingsfientlighet. Den kinesiska främlingsfientligheten är annorlunda mot den europeiska och har naturligtvis inte samma rötter, men den är lika obehaglig. Fallows beskriver ett djupt misstroende mot speciellt västerländska besökare som bara har ökat de senaste åren.

6./ Militären. Kineserna har sedan Xi Jinping kom till makten ökat sin konfrontativa sida gentemot andra länder i området och också mot USA som också finns i området.

Har Kina förändrats och var kommer det här i sådana fall att sluta? Jag har ingen aning, men jag vet så mycket att jag inte är intresserad av att leva under den kinesiska klacken.

 

Mer om James Fallows på The campaign dossier.

Mer om Xi Jinping på Världsinbördeskriget.

Hur klarar vi oss utan habitat?

I dag tänkte jag ge mig in på de riktigt mörka spådomarna om vår framtid och skriva om vad Guy McPherson säger om den globala uppvärmningen, habitat och vår möjliga undergång. McPherson är professor emeritus vid Arizona Universitet i USA men bor numera i Belize där han skriver böcker och odlar sin trädgård. Anledningen till att han gör det är att han är övertygad om att vi människor bara har några få år kvar här på jorden förrän jordbruksproduktionen går ner så mycket att vi alla dör.

Anledningen till att han är så pessimistisk är för att han är säker på att vi kommer att få väldigt svårt att klara matförsörjningen i ett klimat som förändras i alarmerande takt. Grunden för hans resonemang finns i begreppet habitat som är ett biologiskt begrepp som avgränsar miljön i vilken alla levande varelser kan överleva och leva i. Det som är kusligt är att han inte bara baserar det han säger på fabler och obskyra webbsidor utan på granskade vetenskapliga arbeten. Han har kanske en mer pessimistisk syn än de flesta, men att säga att han har fundamentalt fel är svårt och nästan omöjligt.

I stället skulle jag säga att han är betydligt mer i överensstämmelse med många forskare som jobbar med just klimatet. McPherson säger det att vårt habitat kommer att försvinna när isen smälter i Arktis här om några få år. Vi får se om det räcker för att slå ut skördarna så pass mycket att folk inte längre kan bo på vissa ställen här på jorden.

En intervju med Guy McPherson:

 

 

 

Hur ser energisituationen ut i världen?

Hur ser energisituationen ut i världen? Efter en stark ökning av förnyelsebara energikällor på senare tid så är det lite av en besvikelse att världen fortfarande använder så mycket fossila bränslen.

Illustration av oljerigg med text om hur ser energisituationen ut i världen

Den verkställande chefen för den internationella energiorganisationen (IEA), Fatih Birol, gav nyligen en presentation i Tokyo där han gav en bild av hur världens energisituation ser ut.

Många av slutsatserna är naturligtvis kända sedan tidigare:

  1. IEA beräknar att världen kommer att behöva upp till 30 procent mer energi fram till 2042.
  2. Den förnyelsebara energin ser för närvarande snabbt fallande priser, och på vissa ställen i världen är solenergi billigare än el från fossila bränslen. Behovet av energilagring är däremot enormt.
  3. Exporten av flytande naturgas ökar i och med att världen försöker diversifiera sitt beroende av fossila bränslen.
  4. Den globala uppvärmningen kommer att driva efterfrågan på luftkonditionering och i förlängningen även på el.
  5. Kinas vilja att rena sin luft håller på att göra om deras roll när det handlar om energi. Förra året beslöt exempelvis Kinas ledare att liksom flera europeiska länder fasa ut användningen av förbränningsmotorer.

I slutet på presentationen så sa Birol att omställningen bort från fossila bränslen går väldigt långsamt. Han sa att på 1980-talet så var andelen fossila bränslen i energimixen 83 procent. Förra året var den 81 procent. Vi kan göra bättre än så.

Hur länge kan guldet ignoreras?

Guld och guldgruvor har i stort sett varit i stiltje sedan 2011 när guldet gick upp till mer än $1900 unset. Så hur länge kan guldet ignoreras?

Weekly chart of the ETF GDX (for gold miners). The chart goes back all the way to 2009 until now. The base is contained within the rectangle.

Sedan 2011 har det ihärdigt byggt på sin bas och med undantag av en kort period 2016 så har guldet i stort sett rört sig i vertikal riktning. Det är precis en sådan total glömska vi vill se, när alla tror att inget kommer att hända som det kommer att explodera. Det är precis det som jag tror kommer att hända här framöver.

Nyckeln är som så ofta annars dollarn. Den har konstigt nog inte rört på sig sedan Trump började hota med handelskrig, men det tror jag bara är en tidsfråga. När den väl börjar röra på sig framöver så är jag övertygad om att guldet kommer att följa med. Går dollarn upp så kommer guldet att gå ner, och vice versa. Själv är jag övertygad om att den kommer att gå upp, mer ur en teknisk synvinkel så går det inte avgöra mellan de två.

 

Det nya kalla kriget

Idag tänkte jag tala om Ryssland, Kina, USA och det nya kalla kriget. I en intressant artikel på TomDispatch skriver freds- och konfliktforskaren Michael Klare om hur den amerikanska militären nu har bytt strategi från att ha haft terrorism som sin största fiende nu ser auktoritära länder, främst Ryssland och Kina, som sina främsta motståndare.

Den amerikanska militären är indelad i strategiska geografiska kommandon och varje kommando har olika komponenter (flygvapen, armé, flotta och marinkår) till sitt förfogande. Varje år ger cheferna för de här kommandona ut en skrift som kallas för Posture statement och som kan vara av intresse att läsa även för oss här i utkanten av Europa.

Skrifterna brukar vara relativt konservativt hållna, men i år har språket ändrats från att ha varit helt inställt på att möta terrorism till att bli mer konfrontativ med Ryssland och Kina. Chefen för det Europeiska kommandot, EUCOM, skriver exempelvis nu att “Ryssland försöker bryta upp den internationella ordningen, slå sönder NATO och underminera det amerikanska ledarskapet för att skydda sin egen regim och skaffa sig större inflytande globalt”. Det amerikanska svaret är en kraftig upprustning i alla områden som gränsar till Ryssland.

Det här är ju till stor del svar på Rysslands agerande i Ukraina och övertagandet av Krimhalvön 2014. Mycket av det här ska vi ju vara tacksamma för – speciellt när Ryssland håller militärövningar alldeles inpå knuten – men som Klare säger i sin artikel, det går inte att bortse från risken för konfrontation och eskalation när två eller flera stormakter tävlar om inflytande på ett begränsat geografiskt område.

Det nya kalla kriget kan snabbt bli till ett nytt konventionellt krig.

 

Handelskriget och Kina

I det nu uppseglande handelskriget mellan Kina och USA så har mycket fokuserats på den amerikanska sidan. Däremot är det få som har funderat på vad det kinesiska svaret kommer att bli. Det håller däremot på att ändras. I veckan skrev bloggen Zero Hedge en artikel om just de möjliga kinesiska motåtgärder som de identifierade så här:

1./ Den första handlar om att strypa exporten av sällsynta jordartmetaller. De sällsynta jordartsmetallerna är i själva verket inte alls sällsynta (de finns förmodligen i stora mängder i de svenska fjällen), men de är av yttersta vikt för högteknologiska produkter.

Bild som illustrerar det potentiella handelskriget mellan USA och Kina

2./ Den andra handlar om att hindra USA från att sälja sina tjänster i Kina. Värdet på exporten är för närvarande $56 miljarder och överskottet är $38.

3./ Tredje möjligheten är att Kina stryper importen av amerikansk skifferolja. Kina importerar för närvarande 400,000 fat amerkansk olja om dagen och den importen är viktig för hela skifferolje-industrin. Skulle kineserna sluta importera så skulle hela oljemarknaden  skaka i grunderna.

4./ Den fjärde möjligheten handlar om att sälja amerikanska statsobligationer. Kina har under åren villigt köpt upp hela den amerikanska statsskulden och har därmed drivit marknadsräntorna i botten. Om Kina nu helt plötsligt dumpar allt på en gång så kommer räntorna att skjuta i höjden.

5./ Den femte möjligheten är att Kina devaluerar sin valuta på samma sätt som de gjorde 2015. Syftet med det här är att kompensera för de amerikanska tullarna och fortfarande få in dollar i den kinesiska statskassan. Kom ihåg att aktiemarknaden sjönk mer än 10% förra gången kineserna provade på att leka med värdet på sin valuta.

Enligt flera bedömare så är den femte möjligheten inte bara den intressantaste utan även den mest troliga. Jim Rickards, som skriver på bloggen The Daily Reckoning, säger att för kineserna så är exporten en existentiell fråga. Det kinesiska samhället är betydligt mer ostabilt än vi tror här i väst och om kineserna inte längre kan exportera sina varor så väntar kaos bakom hörnet.

Vi får se. Handelskriget rycker närmare.

Vad google vet om dig.

Häromdagen så kollade jag på ett Youtube-klipp av marketing-professorn Scott Galloway där han talade om sin bok the four. Det han sa i sin presentation om google, facebook, apple och amazon var fascinerande och skrämmande på samma gång. Han sa så här:

Google vet mer om dig än någon myndighet som har finns just nu eller någonsin har funnits.

Det handlar naturligtvis om det vi skriver i sökfältet när vi googlar. Google använder sig sedan av de data för att veta allt om dig. Google vet om du ska gifta dig, om du ska skiljas eller om du väntar barn. Google vet också vilka sjukdomar du har och vilka sjukdomar du har utsatt dig själv för. Det är självklart skrämmande.

apple logo, amazon logo, facebook logo and google logo

Sen har vi facebook. Som så ofta annars handlar det inte så mycket om själva problemet som om hur man från företagets sida har bemött problemen med användarnas personliga data. Det började med att företaget blev inblandat i rysk påverkan av det amerikanska valet 2016 för att sedan gå över till att handla om allvarliga anklagelser om överlåtelse av data till obehöriga.

Svaret från facebook har hela tiden varit “Vi är ingen reklambyrå/mediabolag eller något annat – vi är en plattform”. På något underligt sätt har de lyckats att hålla sig undan all kritik med det svaret. De senaste dagarnas storm kring svenska twitter får väl också räknas in i det här i och med att twitter inte heller tar något ansvar för innehållet på sidan.

“Vi behöver göra bättre ifrån oss” är något man hör ofta från de här företagen, men det enda det betyder är att “vi hör er men vi tänker inte göra ett dugg åt det”.

Sen har vi Amazon. Nu finns det ju ingen svensk version av Amazon så liknelsen är kanske inte helt relevant, men någonstans finns det någon som betalar för alla de billiga varor som vi köper på nätet.

Slutsatsen som Galloway kommer till är att de fyra stora techbolagen måste delas upp i mindre delar.

Jag håller med honom.

Tullar, Trump och svensk industri

För några veckor sedan när President Trump lade ut sina planer på tullar mot europeiska och andra allierades varor så gick det svenska etablissemanget självklart i taket. Däremot har jag själv börjat tänka lite annorlunda angående det här och det är inte längre självklart för mig att tullar bara är av ondo.

grå himmel med skylt om stigande priser framöver

Anledningen är att jag har börjat lyssna på en man som heter Brendan Greeley (ni kan abonnera på hans nyhetsbrev här). Han tittar på det han kallar för kapaciteten hos en industri vilket i stort sett handlar om hur mycket industrin tillverkar och hur många som är anställda.

När Kina gick med i WTO i 2001 så började sysselsättningen i flera olika industrier gå ner så mycket att de nu riskerar att bli utslagna. De här industrierna då gått någon annanstans – läs Kina.

Kan vi då få igen de här industrierna med tullar? Nej, självklart kan vi inte det, det är ju ett löjligt resonemang, men vi har redan förlorat industrier som stål, möbler och bilar. Vad kommer härnäst? Lastbilar och massa?

Vi vet alla att Kina kan producera det de gör mycket billigare än vi och kvaliteteten på det de tillverkar bara ökar hela tiden.

I slutänden handlar det bara för Kina om att uppgradera sin industri för att vi inte ska ha något kvar längre. Är vi säkra på att det är det vi vill?

Det är därför jag tror att tullarna är här för att stanna och att vi också kommer att anpassa oss till Trumps retorik och införa tullar på kinesiska varor själva.

Här är statistik över antalet anställda i den svenska pappersindustrin för 1993 och 2011. Nedgången motsvarar en minskning på 32 procent:

Sysselsättning i massaindustrin 1993 och 2011. Källa: SCB.

Antal anställda i massaindustrin 1993 och 2011. Källa SCB.

Orderingång för den svenska massaindustrin, 2015 = 100. Källa: SCB.

Proact IT Group AB (PACT)

Idag tänkte jag titta på IT-bolaget Proact IT Group AB (PACT).

Blue picture of cloud with text about Proact IT Group AB

Beskrivning:

Proact är ett IT-bolag som erbjuder moln-baserade tjänster. Företaget har sitt huvudkontor i Kista, norr om Stockholm.

 

Värdering:

Företaget är värderat till 17,9 gånger förra årets resultat. Om vi antar att halvårsresultatet för 2017 fördubblas för helåret så kommer Proact att tjäna 11,60 SEK i år. Det här ger ett PE-tal på 11,4. Ett PE-tal över genomsnittet över de senaste tre årens resultat hamnar på 22,9.

Pris till eget kapital hamnar på 5,7 vilket är extremt högt.

 

Balansräkning:

Företaget har ett negativt rörelsekapital vilket gör att de blir tvungna att låna pengar för att betala sina kortfristiga skulder. Det här är ett problem speciellt med tanke på att Proact hade 2,8 miljarder kronor i omkostnader 2016.

Skuld till eget kapital är också väldigt högt på 4,4.

 

Resultat:

Resultaten ser relativt stabila ut över de senaste fem åren, men jag tror att marknaden lägger alltför stor vikt vid 2016 års resultat. Visserligen har företaget tjänat bra hittills även i år, men risken för besvikelse är ändå väldigt stor.

 

Slutsats:

Priset på Proact är i nuläget alltför högt för mig för min smak. Det måste nästan halveras för att jag ska bli riktigt intresserad.

 

Proact IT Group AB, uppdatering, 180120

Om vi antar att Proact kommer att tjäna lite drygt 11 SEK 2017 så hamnar PE-talet på 16 och om vi använder 2016 års resultat så hamnar vi på ett PE-tal på 15,4.

Det är betydligt lägre än andra välskötta firmor i andra delar av världen, men fortfarande inte billigt.

Avkastningen på det fria kassafödet hamnar på 6,6% vilket är bättre än för liknande företag.

Resultatet 2016 över eget kapital hamnade på 32% vilket till och med är mycket bra.

Som tidigare nämnts så är företaget kraftigt skuldsatt med skuld till eget kapital på 4,4. Det här är ett problem som måste lösas eftersom det hämmar företagets möjlighet att tjäna pengar. Än så länge är investerarna glada, men jag är inte så säker på att det kommer att hålla i sig.

 

Slutsats:

Hade aktien varit 50% billigare med PE-tal runt tio så hade jag slagit till. Nu ligger jag i vassen och väntar på rätt tillfälle.

 

Om ni vill så kan ni läsa mina analyser på engelska här.

SEMCON (SEMC)

I dag tänkte jag återigen ge mig på en fundamental analys av en svensk small-cap aktie och i dag har turen kommit till teknikkonsulten SEMCON AB.

Blå bild med text om SEMCON

Uppdatering 28 Augusti, 2017

Sedan början av sommaren har aktien sjunkit i värde med 10 SEK.

Anledningen är att resultatet för det andra kvartalet hamnade på 42 öre per aktie vilket är klart sämre än de 1.68 SEK som SEMCON tjänade under det första kvartalet.

Om vi då förutsätter att företaget kommer att tjäna 4 SEK under hela 2017 så hamnar det framtida PE-talet på 13,4.

Även om resultatet blir det här i år så gör resultathistoriken att jag tvivlar på att det här kommer att bli så även i framtiden.

Resultatet har helt enkelt var för mycket upp och ner för min smak.

 

Uppdatering 7 juli, 2017

Sedan analysen gjordes den fjortonde februari i år så har aktien avancerat ytterligare 5 SEK.

Huvudanledningen till det här är att företaget nu har börjat tjäna pengar igen. Mellan januari och mars så var resultatet 1.68 SEK per aktie.

Det blir intressant att se om det här fortsätter även nästa kvartal (mellan april och juni).

 

Företaget har varit något av en gullegris på börsen de senaste åren där priserna på två år har gått upp från 40 SEK till omkring 55 SEK just nu.

Efter de resultaten som kom i förra veckan rusade aktien från omkring 50 SEK helt upp till 57 SEK.

Är den snabba prisökningen då reflekterat i resultaten?

Här skulle jag vilja säga nej eftersom SEMCON redovisade en förlust för 2016 på 2,67 SEK per aktie och det genomsnittliga resultatet för 2016, 2015 och 2014 är bara 0,56 SEK.

Det här ger naturligtvis inget PE-tal för 2016 och PE-talet för genomsnittet av de tre senaste resultaten blir mer än 290 vilket inte bara är dyrt utan hutlöst dyrt.

Om vi istället tittar på balansräkningen så ser det bara marginellt bättre ut.

De har ett eget kapital på 200,000,000 SEK vilket motsvarar ungefär 11 SEK per aktie vilket ger ett pris till det egna kapitalet på 4.9.

Det här är ingen billig aktie.

Deras fria kassaflöde är också negativt vilket gör att de måste låna pengar till utdelningen som ökade med 1 SEK till 2.25 SEK 2016.

Så varför steg aktien om företaget gick med så stor förlust?

Anledningen var förmodligen att SEMCON samtidigt annonserade försäljning av deras tyska verksamhet för 863,000,000 SEK till finska Valmet.

För några år sedan så gick SEMCON dessutom med ganska kraftig vinst, men det har definitivt ändrats på senare tid.

Själv skulle jag ha hållit mig långt borta från en aktie som levererar så pass dåligt som SEMCON.

Uppdatering SEMCON, 180117

Om vi räknar med att SEMCONs resultat för 2017 kommer att vara 3,27 SEK par aktie så hamnar PE-talet just nu på 16,2 – vilket är högt. Om vi räknar på ett genomsnitt av resultatet de senaste tre åren så hamnar PE-talet på 94!

 

Aktien har varken gått upp eller ner under det senaste halvåret vilket förmodligen visar att aktieägarna har tröttnat lite grand på den hausse som har funnits runt företaget. Det fria kassaflödet var år 2016 negativt och det ser inte ut att förbättras det här året. Skuld till eget kapital hamnar på 1,25 vilket får sägas vara högt och omsättningstillgångar över anläggningstillgångar hamnar bara på 1,3 vilket är alttför lågt.

 

Sammanfattning:

 

Som investerare är jag inte intresserad av SEMCON-aktien.

 

Om ni vill så kan ni läsa mina analyser på engelska här.