Ett nytt monetärt system

Jag har ändrat mig. Jag trodde tidigare att centralbankernas stödköp av statsobligationer skulle leda till högre inflation, men det gör jag inte längre.

Anledningen till att jag inte tror det längre är att stödköpen inte genererar pengar i vanlig mening utan hamnar som bankreserver på bankernas balansräkningar. Det betyder att de är värdelösa ur en penningpolitisk synpunkt.

Eurodollar-systemet

I stället genereras pengar mellan banker i det som har kallats för Eurodollar-systemet. I det internationella Eurodollar-systemet kan amerikanska dollar bildas helt utanför den amerikanska cemtralbanken genom att bankerna lånar pengar av varandra i allehanda derivat-affärer som övergripande kallas för Repo-marknaden.

Vad Repo-marknaden är handlar egentligen om pantbankslån. Om en bank (Bank 1) vill ha kontanter från en annan bank (Bank 2) så måste Bank 1 låna på något. Detta något handlar då om det som mest liknar kontanter i banksystemet nämligen amerikanska treasuries, tyska bunds eller japanska statsobligationer.

Sen i augusti 2007 så fungerar inte längre det här systemet som det ska. När det tidigare fungerade jättebra för en bank att låna pengar från vilken annan bank som helst i världen så finns det nu ett mått av risk i bankernas kalkyler. Det är kanske inte så mycket att de inte litar på varandra, men risken dyker upp i deras matematiska modeller för när och hur de ska låna ut pengar till andra banker.

Det här vore kanske inte så farligt om det bara handlade om banker och deras interna finansiering, men så enkelt är det inte. I stället är pengarna som genereras via Eurodollar-systemet en betydligt större andel av pengarna i cirkulation än som bildas av centralbankerna världen över.

Det betyder att obalansen som har funnits i systemet sedan 2007 också har konsekvenser för den riktiga ekonomin. I stället för att ha riktiga återhämtningar (som vi såg före 2007) så har vi nu bara en massa misslyckanden när det gäller återhämtningarna.

I det sammanhanget spelar det ingen roll hur mycket pengar Riksbaken stoppar in i systemet för det är inte Riksbanken som egentligen skapar pengarna i Sverige. Pengarna skapas i stället av det internationella Eurodollar-systemet.

En av konsekvenserna av det förstörda Eurodollar-systemet är att marknadsräntorna sjunker. Det här går stick i stäv med det som Centralbankerna försöker kommunicera, nämligen att låga räntor innebär stimulans för ekonomin. I själva verket är de ett symptom på ett system som inte längre fungerar.

När bankerna skaffar pengar i Eurodollar-systemet så räcker det inte bara med vilken typ av säkerhet som helst. De måste de ha numera ha den säkraste formen av säkerhet. Det innebär att bara kort-daterade Europeiska och Amerikanska obligationer duger. Det i sin tur gör att efterfrågan på de här obligationerna bara stiger (och räntan sjunker).

En ny penningpolitisk ordning

Så vad vill jag ha i stället? Ett system som fungerade någorlunda bra i början av 1900-talet var ett monetärt system som kretsade kring guld. Ett guldbaserat system är däremot inte optimalt idag eftersom vår tid numera är digital.

Däremot tänker jag att man kan använda ett tudelat system där både blockchain och valuta finns samtidigt i olika lager. Blockchain kommer i ett sådant system att ta pengars roll som bärare av värde medan valuta blir det vi betalar med när vi exempelvis handlar i snabbköpet. Ett sådant system, där valutan är kopplad med crypto-valutan undertill, skulle åtminstone vara disciplinerat nog. Det kan man inte säga om det nuvarande monetära systemet.

Prenumerera på RSS